Att koppla in en router

Den här beskrivningen talar om hur du kopplar in en router på bredbandet som ingår i avgiften. Den behandlar både trådlöst och trådat nätverk. Vi förklarar också en del av jargongen inom området.

Att köpa router

Man kan köpa router på nätet eller man kan gå till Farsta centrum och handla i någon av teknikbutikerna. Det kan ändå vara bra att titta på butikernas sortiment i förväg på nätet.

Här är ett exempel på en billig router.

Exempel på router för 399:-

Hur tolkar man informationen? Till att börja med ser man att den är trådlös. "Dual band" betyder att den har två trådlösa frekvensband, 2,4 och 5 GHz vilket borde vara en fördel. "AC750" betecknar vilken kapacitetsklass den tillhör.

Om man läser vidare i informationstexten (som inte syns i bilden) ser man att den har "stöd för upp till 733 Mb/s i överföringshastighet". Det borde vara mer än tillräckligt eftersom vi inte är lovade mer än 200 Mb/s från vår leverantör. Kapaciteten visar sig dock vara fördelad på "upp till 433 Mb/s på 5 GHz-bandet och 300 Mb/s på 2,4 GHz-bandet". Verkar fortfarande mer än tillräckligt.

Ytterligare längre ner finner vi "Inbyggd 4-portswitch (100 Mb/s, UTP)." En switch kan förklaras som en förgrening. Den här routern grenar ut sig på fyra portar (= uttag) för trådat nätverk. Vi ser att de klarar 100 Mb/s. Hmm, det är en besvikelse. Det trådade nätverket klarar inte de 200 Mbit som leverantören lovar. UTP syftar på kabeltypen som man använder, den i princip allenarådande typen av nätverkskabel.

Vi vill nog inte att vårt trådade nätverk ska ha lägre kapacitet än 200 Mbit/s som bredbandsleverantören har lovat. Nästa steg för trådade uttag kallas "gigabit" eller Gb. Om vi bryr oss om det trådade nätverket letar vi alltså vidare efter en router med gigabitportar. Om det trådade nätverket inte är så viktigt kan denna billiga router passa.

Förkortningen WPA och WPA2 syftar på krypteringen av signalen. Den trådlösa signalen kan ju tas emot av vem som helst inom en viss radie. Kryptering hindrar att vem som helst kan tolka signalen. Alla moderna routrar har sådan kryptering.

Vi letar vidare och hittar denna dyrare router.



Vi ser igen att det är en trådlös router. Beteckningen "AC1750" betyder att överföringskapaciteten är betydligt högre än i den föregående. Vi ser "Dual Band" i rubriken, det vill säga den har dubbla frekvensband. Vi läser informationstexten och ser att den har fyra gigabitportar (= uttag) för trådat nätverk. Kapaciteten är långt över 200 Mb/s på både trådlöst och trådat.

Även om bredbandsleverantören inte skickar mer än 200 Mb/s till oss kan vi ha egna apparater som "pratar" med varandra över vårt lokala nätverk. Exempelvis kanske man kopierar filer från en dator till en annan. I så fall har man nytta av hela kapaciteten hos routern, även utöver 200 Mb/s.

Att köpa nätverkskabel

Du behöver minst en nätverkskabel även om du bara kör trådlöst nätverk. Det kan vara så att en kabel följer med routern.

Om du ska använda trådat nätverk behöver du två nätverkskablar för varje apparat som ska vara inkopplad.

Nätverkskablar kan man köpa på många ställen, exempelvis i de teknikinriktade butikerna i Farsta centrum. Vad behöver man tänka på?
  • Att den magiska förkortningen "Cat 6" finns med eller att det står "Gbit" eller "gigabit".
  • Rätt längd! Bra att mäta i förväg. Av flera skäl vill man undvika alltför långa kablar.
Här är kommenterade exempel på nätverkskablar från några nätbutiker. Alla är 1 m långa.

Vi ser "Cat. 6" och är nöjda.

Stavningen är annorlunda, men "CAT-6" är ok. "RJ45-kontakt" betyder att kontakten passar i de fyrkantiga uttagen i lägenheten och kopplingsskåpet. Säger man "nätverkskabel" betyder det RJ45-kontakter, det finns knappt något annat. UTP betyder att kabeln är oskärmad precis som texten säger.

Vi ser "CAT6" vilket är tillfredsställande. Men här tillkommer något nytt: "skärmad". Den kallas också "FTP" i informationstexten (som inte återges här). FTP är en ovanlig förkortning, vanligtvis kallas den STP, Shielded Twisted Pair. Man känner igen den på metallflärpen runt sidorna av kontakten. "TP" eller "Twisted Pair" är gemensamt och det enda som finns för nätverkskablar.

Skärmad eller oskärmad? I praktiken är UTP (oskärmad) dominerande och sällan märks några problem. Om kabeln finns i ett område med starka elektriska störningar (exempelvis elmotorer) är skärmning (STP) en fördel. Det brukar dock inte vara fallet i hemmiljö.

Framtiden

Nätverket i vår förening är byggt med kopparkabel. Någon gång i framtiden, när bredbandet har flera Gbit kapacitet, blir det fiber ända in i lägenheten. Då blir det annan teknik. Vi vet ännu inte hur länge det dröjer.

Inkoppling

Äntligen är vi framme vid att koppla in routern. Följande nätverkskablar behövs:
  • En kort kabel för att ansluta routern till bredbandet (följer kanske med routern)
  • För varje uttag i lägenheten som ska fungera med trådat nätverk behövs en kort kabel
  • För varje apparat (dator, tv) i lägenheten som ska använda trådat nätverk behövs en längre kabel. Den ska räcka från uttaget i väggen till apparaten.
Med "kort" menar vi troligen 0,5 eller 1 m, du måste mäta.

Routern
Här är baksidan på en vanlig router.

Vi ser från vänster först 4 st uttag för trådat nätverk (från routerns switch = förgrening). De kallas ofta "portar". Därefter ett iögonfallande gult uttag (andra fabrikat väljer andra färger). Alla uttag är RJ45, det vill säga alla passar kontakterna på de nätverkskablar som vi tittade på i förra avsnittet.

Det första steget är att koppla en kort nätverkskabel från det speciella uttag i korskopplingen i kopplingsskåpet som är markerat med "INK. DATA" till det gula uttaget i routern. Ofta kallas det "Internet" eller "WAN" i tillverkarens beskrivning. En idé kan vara att köpa en avvikande färg på just denna kabel.


Om du ska använda trådat nätverk kopplar du sedan korta nätverkskablar från routerns switch-uttag (de fyra vänstra i bilden ovan på routerns baksida) till numrerade uttag i korskopplingen.

Här är en bild på en korskoppling.

På denna bild finns 17 numrerade uttag (antalet varierar beroende på lägenhetens storlek). Det betyder att i lägenhetens rum finns 17 uttag med nummer 1 till 17. Med denna router kan du bara använda fyra av dem. Gå till rummen där du ska ansluta apparater till trådat nätverk. Koppla in apparaterna med var sin nätverkskabel. Notera numret på uttag. Koppla motsvarande uttag i korskopplingen med en kort nätverkskabel till något av routerns switch-uttag.

Det är inget problem att koppla in ett numrerat uttag från routern även om det inte finns någon apparat kopplat till just det uttaget i lägenheten.

Till slut förser du routern med ström från 220V-uttaget via den batterieliminator som följde med routern.

Från denna punkt måste du konsultera routerns bruksanvisning.

Om man vill använda fler numrerade uttag?

I exemplet ovan hade routern fyra uttag för trådat nätverk. Det betyder att högst fyra apparater kan anslutas med nätverkskabel.

Om fler apparater ska anslutas till det trådade nätverket behöver du en switch. Här är ett exempel, det finns många andra.


Det viktiga är att den har "Gigabitstöd", åtminstone om vi valde en router med gigabit-portar. Denna switch har 8 portar, det vill säga 8 förgreningar, det vill säga 8 st RJ45-uttag för nätverkskabel. Den gör ingenting med det trådlösa nätverket.

Numera är alla uttag likadana på en switch. Man kopplar ett av dem till en av routerns switch-portar med en nätverkskabel. Återstående uttag (alltså max 7) kopplas till numrerade uttag i korskopplingen. Switchen förstår själv vad den ska göra och ser till att alla kan "prata" med alla.

Comments